Min köttbulle är skadad.
I tisdags fick mami och jag ett sms om att Albatrossen hade fått ett skrapsår på låret/ljumsken. Vi tänkte inte så mycket mer på det, då hon får det hela tiden när hon är ute och springer i skogen. Men när vi kom hem brast jag ut i gråt. Det var inget skrapsår.. Det var ett stort jävla hål! Jag får såklart panik som alltid när hon gör illa sig, medans hon är lugn som en filbunke och bara vill bli kramad.
Det blev värre och mamma fick åka in till vätten, de limmade ihop såret mer sårlim. Gav köttbullen antibiotika och smärtstillande, plus att hon fick en tratt. Med en groggy hund och ett fixat sår kändes allt lugnt igen.
Men självklart inte. Jag har en smart hund. En aldeles för smart hund.. Tror ni inte att hon lyckas, trots trattkragen, lägga trattkanten bakom sitt knä, mot magen och sliter upp såret, hon sliter alltså bort limmet och "äter upp" sin egen hud. Så nu har hon det här fina hålet.. igen. Vi kan dessutom inte lämna henne ensam... Jag blir så trött. DUMMA HUND!...
Kommentarer
Trackback
